Kristina! Jag lever mitt liv som jag känner för

Det är jag mot världen.

Everyone i know goes away in the end.

Lost, lost together we are found.

Vi bär vårt utanförskap som ett dyrbart smycke.

Save me from myself.

Min sagovärld är inte drömd.

We´re in this together now.

Får inte gå i bitar.

Du får varenda skärva av mina tårar,
men du kommer att skära dig på dem.

De är så vassa och vackra.

svart är starkare än vitt,
för vitt är endast en illusion.

Ser ni min smärta?
känner ni den,
hör ni den?
Dela den med mig,
så slipper jag att vara ensam
för en kort sekund.

Rädslan försvinner med blodet.

Sanningen är ett stiglöst land.

You meke me remember the happy ends.

Nära ytan speglas djupet.

Jag faller inte.

Hur slutar man leta efter den där hopplösa
räddningen och börjar att rädda sig själv.

Jag önskar mig fler mjuka ord
och mindre av de vassa.
jag vill ha min själ till frukost,
att tugga och spotta ut.

Och hatet i flickans ögon,
aldrig glömmer jag det barn
som var jag som
jag också svek.

Jag hatar att livet ständigt skrattar
åt mina misslyckanden.

Jag förstör hellre mig själv än låter någon
annan göra det.

Man klarar mer än man tror.