Död som en sten!
Utanpå är jag fullt levande med all min smärta och ångest.
Det är jag mot världen.
Jag vill inte existera längre.
JAg är omsluten av knivar i min kropp och av eld i en cirkel.
Omsluten av svek och lögner.
Försök att förstå mig.
Snälla dela min smärta då kan jag må bra för en minut eller två.
Min enda önskan är att må bra.
Jag är en mörk ängel med mitt glitterblod och avklippta vingar.
Inte ett enda ljus i mitt liv.
Jag är en ängel som lever i ett helvete.
Jag lever i min hemska dröm.
JAg känner bara hat och jag kan inte vara glad.
JAg är som ett litet barn som letar efter varför lever jag.
Ni tror att jag är glad.
Ni ser mig skratta och lee men inuti min kropp orkar jag inte mer.
Jag vill dölja med smärta för att må bra men jag orkar inte.
Jag kämpar föra att klara av en enkel dag.
Rakblanden är min räddning.
Mycket fin dikt!
Tips på att sluta skära sig... Jag har själv inte slutat, jag tror inte på "att sluta", det är för mycket krav. Jag vill veta att rakbladen finns kvar där, bara att veta det gör att det känns lite tryggare. Men när jag känner för att skada mig så brukar jag skjuta på det, göra ungefär som narkomaner gör. När impulsen kommer så väntar jag ut den, bestämmer att om jag känner samma sug att skada mig om en kvart eller halvtimme eller en timme så får jag göra det. Och när det gått så lång tid så har jag förhoppningsvis hunnit lugna ner mig lite. Det som funkar bäst för mig är att distrahera mig, se på en film eller serie eller läsa.
När det har varit som värst så har jag försökt med saker som att ta en iskall eller plågsamt het dusch, eller rita med röd läppenna på armarna. Att rita på sig själv kan dock ibland bli fel och göra mig ännu mer sugen. När jag har svåra självskadeimpulser brukar jag ibland göra andra dramatiska saker, som att skriva av mig all skit på ett papper och sedan bränna upp dem.
Men att skjuta på att skada sig, det har funkat bäst. Jag säger aldrig att jag slutat skära mig, som sagt är det för kravfyllt. Men det går längre och längre tid mellan att jag skadar mig själv numera. Jag räknar inte dagar heller, jag försöker att inte tänka på det aktivt.
Kolla på SHEDO:s hemsida och zebraforumet, där finns en "skills-lista" på saker man kan göra istället för att skada sig.
Hoppas att saker löser sig för dig. Sluta aldrig kämpa. Du är skyldig dig själv det.
