Mitt liv är ett helvette
och mina svidande armar.
Gud allså vad jag älskar det.
Det känns som om jag är
begravd i jorden och aldrig
kommer åter. Livet varför lever
men det? Dödens öppna famn
den lockar så. Alla ärren på armen
blir fler och fler. Jag är ej älskad det
har jag nu insett. Jag är som en ängel
med avklippta vingar. Min ångest växer
och jag mår ej bra. Tårar av blod och min
själ den gråter. Allt jag begär
är en vuxen som försår mig. Mina ärrade
armar. själen min den gråter blod.
Blodet som rinner nerför mina armar.
Gud va skönt att känna smärta. Sorgen
som växer. Andar och demoner
jag ser. Röster som säger att jag
är värdelös och mer därtill.
Mitt hjärta är i tusen bitar aldrig
mer så kommer jag tillbaka. Allt
är snart över va glad jag blir. Knivarna
i mitt hjärta de som är ångesten.
De vill aldrig sluta. det blir värre
och värre. Förlåt mig men jag måste
bara göra detta nu. Alla blandade känslor
som jag har. Allr är över nu. Hoppas du
klan förlåta mig för alla fel jag
har gjort. Förlåt mig så hemskt mycket.